På sommaren går allt lättare och snabbare: att bli förälskad, att söka upp en gammal älskarinna, att få sitt hjärta krossat... Speciellt en lång, ljus sommarnatt, i sällskap med någon man älskar i hemlighet, någon rival och någon man inte längre älskar.
En kärlekskomedi till vacker musik är vad Stadsteatern bjuder på: A Little Night Music av Stephen Sondheim. Sångerna är små pärlor med vackra melodier, smarta texter och fräcka rim. Som vanligt är skådespelarna och musikerna riktigt bra, och historien rullar på utan ett tråkigt ögonblick. Men jag är litet bekymrad över handlingen. Kärleksbekymmer skojas bort så snabbt, och lösningen på problem är att dansa vidare. Kalla mig gärna moraltant, men kalla mig hellre romantiker. Kärlek är viktigare än så! Och några av personerna i sagan är verkligt olyckliga och oroliga och borde inte bara kollras bort. Men OK då, det är en komedi och skall inte tas på allvar.
Det sprakar som bäst i alla scener med teaterstjärnan Desirée Armfeldt (Pia Johansson) och advokat Fredrik Egerman (Dan Ekborg). Det märks att de har en historia ihop och att känslorna inte dött helt. Sara Jangfeldt som tjänsteflickan Petra lyser också i både dans och sång, och Andreas Kundler låter sin stele dragonofficer Greve Carl-Magnus Malcolm vara jätterolig utan att bli löjlig. Ja, jag erkänner, uniformens blanka knappar får mig på fall. Och hela pjäsen är oemotståndlig.
Länk till Stadsteaterns sida om Sommarnattens leende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar